Liberaldemokraterna!

 

Carl Johan Rehbinder-Liberal!

Carl Johan Rehbinder-Liberal!

Från 2007 och framåt så har jag svängt politiskt. Mellan 1995 och 2005 så var jag medlem i Miljöpartiet de Gröna men jag märkte dels att MP steg för steg grundade mindre och mindre av sin miljöpolitik på evidens och vetenskap och mer och mer klev in i den vidskepliga dimman. Dels märkte jag att jag blev mer och mer övertygad av de liberala argumenten mot sexköpslagen och mot förbudspolitiken i narkotikafrågan.

Att vi betalar sjukt mycket skatt, att vårt samhälle är sönderbyråkratiserat, att övervakningssamhället är åt helvete och att integriteten snart är ett minne blott, det tyckte jag ju redan. I årets val led jag alla helvetes kval, jag tyckte att det var vansinngt svårt att välja parti, jag ville verkligen inte rösta blankt eller ligga på den berömda soffan.

Jag tycker att miljön är oerhört viktigt, men Miljöpartiet är fullständigt omöjligt för mig att rösta på grund av orsakerna ovan. Jag har kommit fram till att jag har svängt och blivit liberal men Folkpartiet är inget liberalt parti och att kryssa någon från Liberati på FP-valsedeln vore till syvende och sisdt inget bra alternativ med tanke på att partiet som helhet är så pass konservativt.

Socialist är jag ju definitivt inte, vare sig reformvarianten eller revolutionsvarianten. (S eller V).

Hur mycket Kristdemokraterna än säger motsatsen så ser jag dem som ett konservativt parti. Konservativ är jag inte heller.

Centerpartiet har visserligen en del liberaler på sin riksdagslista men av ungefär samma orsaker som när det gäller FP så blev det nej där också. Dessutom är/var jag ju Liberatist och då hade det känts väldigt konstigt att kryssa någon ur Stureplanscentern istället för en ur Liberati.

Moderaterna då, frågar sig väl kanske en och annan nu? De som alltid håller frihet, demokrati och integritetsflaggan högst av alla?

Dels så skulle det faktiskt kännas väldigt fel att rösta på ett parti som nästan konsekvent har röstat mot alla demokratireformer, åtminstone historiskt sett. Ett partis historia är viktigt trots allt tycker jag. Dels så är de som jag ser det konservativa, inte liberaler. Jag gillar inte heller magkänslan jag får av M, hur ”nya” de än är. Jag får tyvärr fortfarande den där överklass och elitkänslan av Moderaterna. Javisst, det är en känsla i hjärta och mage, men även de känslorna måste vägas in när man väljer röstsedel tycker jag.

Ovanpå det så började inte M att ens prata om miljö förräns flera år in på 2000-talet.
Feminist är jag ju, men som sagt inte socialist så därmed kunde jag stryka F! med den stora, svarta tuschpennan.

Det finns ett parti som heter Frihetspartiet. De känns 0% seriösa och på en del punkter direkt galna.

Libertarian är jag av många skäl inte, dessutom så tror jag faktiskt inte att Liberala partiet skulle få så mycket mer än 700 röster om de så fick 1000 gånger mer mediabevakning än vad de hittils har fått. Ja, jag är (tyvärr) taktisk till en viss del när jag röstar.

Junilistan finns inte längre och skulle aldrig någonsin ha kommit på fråga till att börja med så där åker den stora svarta tuschpennan fram igen.

Återstår gör då typ ”Rädda gamla träbron”-partiet vars enda fråga är att rädda en gammal fin träbro byggd 1685 i Bräcke i Jämtland. (Just detta parti är mitt påhitt men den här typen av enfrågepartier på kommunal och landstingsnivå finns). 

Sedan har vi sådana finfina partier som Nationaldemokraterna, Sverigedemokraterna och olika partier som även öppet är nazist eller kommunistpartier.

 SD är enligt mig till 25% gamla brunskjortor, 75% är ärkenostalgiska sossar. Givetvis är ärkenostalgiska sossar aningens aning mindre vedervärdiga än folk som är nazister men har uniformen i garderoben, men sammantaget  är det ett sjukt parti.

 Jag tänkte mer och mer på Piratpartiet. Jag tycker ju av rent etiska och principiella skäl att det är en självklarhet att betala för de tjänster och produkter man använder sig av.

Men PP stod för andra saker som är så oerhört mycket viktigare:Demokrati, kraftigt minskad övervakning och kraftigt ökad och stärkt integritet. Nej, de har ingen politik för alla andra politikområden, bland annat har de ingen miljöpolitik alls. Och för mig är miljön superviktig. Men en kompis till mig, Carl Johan Rehbinder, var riksdagskandidat för PP.

Jag fick magknip varje gång jkag tänkte på den 19.e september men till slut så stod det klart: Jag var tvungen att rösta på PP för att i framtiden kunna ha någonting att rösta på överhuvudtaget. Vi urholkar demokratin med en enorm hastighet och då får jag lov att köpa att det är en del saker som jag inte gillar med PP, bland annat att de inte har ett fullständigt partiprogram.

Så i riksdagsvalet blev det faktiskt en röst på PP och på kommunal och landstingsnivå blev det FP.

Valvakan var både hemsk och hemskt rolig, hemskt rolig eftersom den var på Magasinet NEO:s redaktion och där hände mycket som inte händer på andra valvakor. Eller, i alla fall en sak hände som garanterat inte hände på någon annan valvaka. Mattias Svensson, journalist på NEO, får berätta själv.

Valvakan var hemsk för att nästan alla liberaler åkte ut och för att SD kom in. Som jag ser det är riksdagen 2010-2014 den mest konservativa sedan allmän rösträtt infördes, 1921.

Ja, såhär efteråt så känns det surt att ha röstat på PP, det känns dumt på en mängd olika sätt. Men det var det enda rimliga alternativet i riksdagsvalet. Trots allt. Kasta mjuka tomater, tack.

Men sedan fem veckor tillbaks så finns projketet Liberaldemokraterna! Ett projekt som syftar till att bilda och bygga ett pragmatiskt liberalt parti med en stark miljöpolitik men på vetenskaplig grund. Vårt första möte är över och jag måste säga att det känns så väldigt rätt!

Ja, jag tycker annorlunda än L på en del punkter, ja, det finns en risk att vi inte kommer in i riksdagen 2014.

Och kommer vi inte in i riksdagen 2014 så är det klart att vi blir besvikna men 2002 var sista gången jag röstade MP och senaste gången som det kändes genuint att gå och rösta.

(2006 proteströstade jag på C och FP, främst mot Göran Persson).

Oavsett om L kommer in eller inte 2014 så blir det för första gången på 12 år som jag kan rösta med hela hjärtat och hela magen. 🙂

Liberaldemokraterna!

Annonser

Om nlpmannen

Oscar Solberger, 34 år, väldigt fascinerad av NLP. Jag älskar teater, film, musik, böcker och att resa. Jag är med i Nätverket svart måndag, Greenpeace, Humanisterna, Liberatis kärntrupp, mailinglistan Djungel och ser mig som liberal med många gröna drag.
Det här inlägget postades i Frihet, Liberaldemokraterna, Liberalism, Liberati, Politik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Liberaldemokraterna!

  1. scaber nestor skriver:

    Jag följer diskussionerna på forumen med stort intresse och det är inte helt omöjligt att detta blir partiet jag väljer att engagera mig i.

    Men det är några små saker kvar, vilket jag behåller för mig själv 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s