Madeleine Leijonhufvud-gåhjälm och rökförbud hemma i vardagsrummet nästa?

 

Jag har sett debatten i SVT:s ”Aktuellt” från 22/11 mellan Gunilla Bolinder från ”Läkare mot tobak” och liberala debattören Camilla Lindberg, jag har hört Mattias Svensson, redaktör på liberala månadsmagasinet ”NEO” debbattera mot Systembolaget i Sveriges Radio (23/11 dels i P3:s ”Brunchrapporten”, dels i SR Metropol i programmet ”Nu”) och jag har läst Madeleine Lejonhufvuds senaste förslag på nya lagar.

Och jag tror att jag blir galen!

Jag börjar med rubrikens moraltant nummer 1, Madeleine Leijonhufvud. Hon menar alltså att det ska bli förbjudet för en förälder att dricka sig full om man är med sina barn. Och innan ni börjar vråla ”tänk på barnen!” så vill jag börja med att säga att jag alltså INTE: 1. Tycker att det är en bra idé att barn dricker alkohol. 2. Tycker att det är en bra idé att dricka inför sina barn.

Men låt oss nu ta och lugna ner oss10 steg. För det första: Att misshandla sitt barn är redan förbjudet. Och bara för att det inte är förbjudet att dricka inför sina barn så betyder inte det att de flesta inte själva inser att det inte är någon bra grej. Visst, en del barn mår dåligt av att se sina föräldrar berusade eller fulla, men ska vi förbjuda precis allt som barn kan uppleva som jobbigt, ja då ska förbjuda barn att se på ”Rapport” och ”Aktuellt” också. Många barn upplever det som obehagligt att åka bil, det är bäst vi förbjuder det också. Förädrar kan väl åka till barnens dagis med barnen med buss, spårvagn eller t-tunnelbana istället?

Jag njuter väldigt mycket av att dricka öl, cider, cognac och så. Dels är det gott, dels mår jag bra av att vara full. Vi måste släppa skammen och vi måste börja tala om njutning på ett seriöst sätt. Utan att vi som gör det blir anklagade för att vara drogromantiker eller att vi struntar i barnen. Att dricka sig full är en väldigt skön avkoppling för miljontals svenskar och så länge de inte blir våldsamma eller begår något brott så måste vuxna människor få dricka, till och med dricka sig fulla.

Vad är Leijonhufvuds mål? Att ingen enda förälder dricker en enda droppe alkoholhaltig dryck inför sina bran tills de har fyllt 18 år? Inom vilken radie ska förbjudet gälla? 5 meter? Klarar inte svenska föräldrar av att ta några som helst kloka beslut överhuvudtaget? Eller gäller denna oförmåga globalt, alla jordens föräldrar? Är denna nya lag (hoppas att det inte blir en genomklubbad lag) den enda garantin för att svenska föräldrar inte super ihjäl sig framför sina barn?

Är det inte en rimlig och bra princip att myndiga människor själva ska bestämma över sin egen kropp? De droger (alkohol, tobak, cannabis, ADD/ADHD/Dampmedicin) som jag själv vill tillsätta min egen kropp ska jag själv få tillsätta min egen kropp? Och att det inte är speciellt smart att tilsätta dessa droger i närheten av mina barn, begriper inte Sveriges föräldrar det själva? Och OM föräldrar nu ska förbjudas från att supa inför sina egna barn, då måste väl alla vuxna förbjudas att supa överhuvudtaget i närheten av någon person under 18 år? I konsekvensens namn?

Ska alltså föräldrar som blir berusade eller fulla skämmas för att de blir det? helt oavsett om deras barn mår dåligt eller inte av deras drickande? Handlar det återigen om den här jävla skammen?

Menar Leijonhufvud att det ska vara förbjudet att dricka ens en starköl inför sitt barn eller var ska gränsen gå? Hur många centiliter?

Eller ska bedömningen gå vid ett visst beteende, en viss berusning? Jag har varit full inför barn massor av gånger men ingen av mina vänner har någonsin sagt ett enda ord om att de tycker att det är något fel med det, vare sig under pågående fest eller i nyktert tillstånd efteråt. Jag har inga egna barn men skulle säkert vara berusad eller till och med full inför dem då och då om jag hade egna barn. Men jag skulle vägra att skämmas om det någon gång emellanåt var så att jag drack mer en en öl inför dem. Vad ska allt detta skämmande leda till och vara bra för?

Vi har redan 1300 lagar i det här landet. Ovanpå detta har vi 2000 förordningar för våra minst 245 statliga verk och myndigheter. Dessa ska tolkas som lagar. Det innebär ipraktiken att vi har 3300 lagar! Måste det inte finnas en gräns, en liten röst i våra bakhuvuden att nu är det nog, nu måste vi sluta att förbjuda saker och ting? Vart tar det personliga ansvaret vägen om precis allting är förbjude? Alltså, om vi fortsätter på förbudsvägen så kommer människor, ännyu mer än idag, att fråga sig: ”Men om det är förbjudet att röka i den här parken, då måste det innebära att staten menar att jag inte klarar av att ta det ansvaret att avgöra det valet själv. Då kanske jag inte klarar av andra ansvar heller?”. Risken är att vi väldigt snart (frågan är om vi inte redan är där) får en vuxen befolkning som inte tror att de klarar av någonting. Det finns alltså andra vinklar och ingångar till detta med att inte gå förbudsvägen som även socialister och konservativa borde ta in i sina resonemang. Argument som snarast är opolitiska och psykologiska till sin karaktär än frihetliga och liberala. Förbudskulturen, förbudsivern om ni hellre vill ha det begreppet, leder till att hela den vuxna befolkningen blir infantiliserad och till slut handikappad.

Gunilla Bolinder vill alltså förbjuda rökning i parker och på uteserveringar och på peronger. Jag är inte dagligrökare men röker ibland cigarr, cigarill, pipa eller vattenpipa på fester. Inte alla fester men ibland. När jag skriver pipa menar jag alltså pipa med tobak i, inget annat, likadant med vattenpipa. Jag tyckte som ickerökare (eller i vart fall ytterstsällan-rökare) att det var enormt skönt att slippa rök i ögon och hals när jag drack öl eller åt mat med mina vänner på krogen. Jag älskade resultatet, men tyckte att förbudet var en fruktansvärt trist väg att gå. Jag kan skriva mycket längre om detta ämne men konstaterar att jag frågar mig om inte människor kan prata med varandra istället för att vi ständigt ska förbjuda rökning precis överallt? Detta inlägg stack iväg och blev väldigt långt så jag nöjer mig såhär långt och skriver mer om Mattias Svenssons, Camilla Lindberg och Gunilla Bolinders inlägg i tobaks och alkoholdebatten i kommande två inlägg.

Nu måste vi ta tio djupa långa andetag (med eller utan tobaksrök i) och lugna ner oss. Förbud är nästan alltid ineffektivt och fel.

Slappna av alla moralpaniska människor där ute!

Annonser

Om nlpmannen

Oscar Solberger, 34 år, väldigt fascinerad av NLP. Jag älskar teater, film, musik, böcker och att resa. Jag är med i Nätverket svart måndag, Greenpeace, Humanisterna, Liberatis kärntrupp, mailinglistan Djungel och ser mig som liberal med många gröna drag.
Det här inlägget postades i Alkohol, Alkoholism, Barn, Cannabis, Demokrati, Droger, Etik, Evidens, Fakta, Förbud, Förbudspolitik, Förmynderi, Hasch, Ideologi, Komunism, Konsekvens, Konservatism, Kroppslig autonomi, Liberalism, Marijuana, Moral, Morfologisk frihet, Narkotika, Narkotikapolitik, Njutning, Politik, Skam, Socialism. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Madeleine Leijonhufvud-gåhjälm och rökförbud hemma i vardagsrummet nästa?

  1. Billigare snus skriver:

    Förbjuda snus vill hon säkert med men det gör inte mig något då jag kan tillverka snus själv och det blir ett billigt och gott snus. Bland annat så finns snussater, http://www.snusfabriken.com är min egen favorit, som erbjuder alla råvaror för egen snustillverkning.
    Tycker inte att Gunilla Bolinder struntprat håller då hon inte säger hela sanningen utan bara delar av den.

  2. sandra skriver:

    Hon vill ju förbjuda det för att barnen mår dåligt av det, inte för att ”föräldrar inte kan ha kontroll” eller vad det nu är du snackar om. Du kanske inte har haft en förälder som super sig full varje helg, och fine , jag respekterar dina åsikter. Men du kan väl åtminstånde försöka sätta dig in i ett barns liv, se sin pappa full varje helg, när han inte ens kan gå på toaletten, utan måste kissa i en hink i vardagsrummet. Om du aldrig ens tänkt på hur barnen mår, så är det självklart att du har dina motargument. Men de kan krossas så jävla lätt. Varje motargument du hade krossade jag.
    Och sen att du dricker dig full för att du mår bra av det, du är alkolist. Ville bara påpeka det, du kanske inte inser det själv men du är alkolist.

    • nlpmannen skriver:

      Hej Sandra! Jag argumenterar emot Leijonhufvud ur perspektivet att denna lag inte kommer att lösa problemet hon belyser, inte för att det är oproblematiskt att supa. Jag sätter mig in i barnens liv men tror inte alls att de blir hjälpta ett dugg av denna lag om den blir verklighet. Jag håller inte med, jag ser inte på vilket sätt du har krossat mina argument? Nej, jag är inte alkoholist, inte för att jag ser alkoholist som en anklagelse utan för att det i sak är fel, jag får inte abstinens om jag inte dricker alkohol. Bara för att man njuter av en drog innebär inte det att man är alkoholist eller kokainist eller marijuanist, det krävs andra kriterier för att räknas som missbrukare. Det är ganska töntigt av dig att försöka sänka mig genom att ”anklaga” mig för att vara alkoholist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s